GKN-Loppet!

Eva-Lott:

Nytt för i år under Alliansloppsveckan är att man utökat med en löpartävling GKN-loppet som går redan på onsdagen. GKN Aerospace Sweden är Eventsponsor för Alliansloppet och är även min arbetsplats. Vi har på GKN flera olika fritidssektioner där jag är med i Joggingsektionens styrelse. Då företaget kommer att märka upp denna bana som ”GKN Slingan” där Friskvårdsföreningen hoppas återkomma med fler aktiviteter framöver som vi i Joggingsektionen kommer att hjälpa till med tyckte jag det var en bra ide att ställa upp i loppet. Något som var käckt också var att en del av anmälningsavgiftspengarna gick till den klubb man själv vill gynna så jag valde Trollhättans SOK.

Det var 2 olika sträckor att välja på, 8 km alt. 16 km. De olika klasserna var herr, dam och VD-jogg, Stavgångare samt gångare var oxå välkomna och hade ett eget startled.

Jag valde då 16 km som är två varv på en 8 km bana som går runt kanalen i Trollhättan. Passade så bra just nu då vi har ett lag på Tjörn den 30 augusti. Sanna Kårebrand simmar, Anneli  cyklar och jag avslutar med en halvmara. Nu kunde jag testa att våga ligga på lite och få en känsla av formen.

Något som man inte hade med i beräkningen var att det krockade med veteranbilsutställningen som är varje onsdag vid slussarna under sommaren. Detta gjorde att man drog om slingan lite (fick några backar på köpet, se det som bonus haha) så banan blev något längre. Hade 17 km istället för 16 km på GPS:n.

Hade bestämt mig för att inte rusa iväg utan försöka komma in i loppet utan att vara helt slut i kropp o andning. Som alltid så rycks man med och allt känns bra de första kilometrarna. Hade 4.36 på första km och andra km på 4.50 sedan så pendlade jag runt 5. Tänkte först att den öppningen kanske inte var så smart men det gick så himla bra, fick inte någon som helst känsla av att kroppen tog slut.

När vi kom till den slinga som man drog om p.g.a. veteranbilarna så sjönk ju tempot något men lyckades hålla någorlunda fart uppför backarna och kom tillbaka fort in i tempot igen. Kom in för varvning och kände mig väldigt pigg fortfarande, tog lite sportdryck i farten innan jag gav mig ut på varv nummer två.

På andra varvet hade det börjat blåsa upp rejält så när jag sprang längs kanalen kom världens regnskur och det var som att springa mot en vägg. Hade ingen rygg jag kunde lägga mig bakom så det vara bara att kämpa på. Kommer återigen till den omlagda slingan och även nu gick det hyfsat bra uppför backen och återhämtade mig fort. Där någonstans ropade även en funktionär till mig att jag var andra dam, nämen tänkte jag va kul. Hade ingen aning hur många som var före mig och vilka av dem som sprang samma sträcka som jag. Jäklar tänkte jag, om jag håller den här farten borde jag få en pallplats, riktigt kul. Nu var det inte långt kvar och jag hade lika mycket krafter nu som jag haft under hela loppet.

Jag springer in i mål som 2:a dam med tiden 1:27:03 på 17 km och var grymt nöjd med att min kropp svarade så bra idag och var inte helt slut utan hade kunna fortsätta ett tag till i den farten. En goe känsla att ha med sig nu inför Tjörn :)

1:a blev Johanna Dahl som jag många gånger ha kört Butlers Triathlon med. Hon gjorde ett grymt lopp och vann dessutom rullskidor, något som jag vet att hon inte åker men men kanske de kommer till nytta ändå hehe… Själv vann jag en vattentät ryggsäck som kan väl komma till användning. 3:a blev Christina Enerstedt som jag ofta träffar när jag är på Active och tränar.

GKN hade ett eget tält där de serverade fruktsallad och förfriskningar till oss som tävlade. Veronica och Jocke som också är med i Joggingsektionen var med där och hjälpte till att dela ut så jag tog mig dit efter målgång och tjötade lite.

Var en kul tävling och det var roligt att får vara med första året. En eloge till alla funktionärer som glatt hejade och supportade under banan. Hoppas att den växer och stannar kvar.

Goe fredag på er

ICA Kvantum Duatlon Vänersborg

Anneli:

I söndags deltog jag I ICA Kvantum Duathlon I Vänersborg. En första upplaga av detta s.k motionslopp där allt var tillåtet. Fikakorg, köra på cykelvägar, klungkörning mm. Dock så var det fritt fram att även tävla vilket jag och ett gäng andra gjorde.

 

Cykling 18,4 km och löpning 4,1 km.

 

Min lilla Bianci skulle än en gång denna veckan få bekänna färg J

 

Innan start fullkomligt öste regnet ner och jag och min man Andreas som också skulle tävla satt i bilen och huttrade. Det är inte jättemysigt att ta tag i grejerna då alltså.

 

Men hur som helst. Nån lucka fick vi här och var och då skynda vi oss att rigga cyklar och ställa löparskorna vid växlingen.

 

Lagom till starten hade vi sån tur att regnet höll upp och det var verkligen skönt.

 

Starten gick till så att vi i en prolog följde en fyrhjuling över Dalbobron i Vänersborg. Därefter släpptes fältet.

 

Redan på bron lade jag mig långt fram och tog possition bakom en kille jag körde ihop med på KM’et i tisdags. Visste att han skulle försöka hänga på om det blev nåt ryck. Även en tjej från Cykelklubben låg lång fram och henne höll jag också ett öga på.

 

Och det dröjde väl…. Ja…. Ca 1 minut eller så, så kom första rycket efter fältet blivit släppt. Jahapp, det var bara att trampa på. Det drevs upp ett högt tempo direkt och trots klungan var rätt stor så kändes det att det var hård motvind. Fick jobba rätt hårt för att inte släppa och tur var att emellanåt så blev det lite lugnare och sedan drog det på igen.

 

Det märktes tydligt i början att det var rena cyklister som låg i täten, de cyklar på detta viset. Och det kan vara väl så vinnande då de ibland kan få stora luckor med att göra så. Det är ju lite ovant men man får vara beredd. Sedan är dom ju så mycket starkare än jag men eftersom tempot ibland sjönk något kunde jag återhämta mig och ta nya tag.

 

Men det fanns många starka cyklister med idag och folk droppade av lite då och då. Jag lyckades hänga kvar sist i klungan på en hårsmån ibland haha. Jag slet verklien och bet ihop!

 

Cykeltjejen som jag höll ett öga på fick släppa vid en liten knix och där fick jag samtidigt trycka på för att inte tappa klungan, tur jag var med där.. pust.

 

Farten skiftade från fort till jäkligt fort haha – Som sagt, jag var nu ensam tjej i klungan på ca 15 pers. Jag hade inte sån koll hur det såg ut där framme. Tror det var nån som ryckte i slutet också men själva klungan höll ihop. Jag bet mig fast i nåt hjul hela tiden och det funkade kanon. Visst var det kritiskt vid ett par tillfällen där det var en backe men jag lyckades inte tappa för mycket utan kunde ansluta igen.

 

När vi vände tillbaka mot Vänersborg igen visste jag att nu kommer vinden var med. Så det tänkte jag när det var som tuffast… ”-Håll i bara, vinden hemmåt blir goe”. Och det handlade ju bara om 18 km så jag kötta bara på. Det får bära eller brista, orkar jag inte springa efteråt så får det va. Jag ville ge allt på cykeln.

 

Andreas låg långt fram och gjorde en hel del förningar i klungan tillsammans med Marcus Sand, en träningskompis. De gjorde ett gott jobb där.

 

Lite kul var det när vi låg och körde som fasen på en banvall.. Så vände sig Andreas om lite för att kolla läget och hur många som var med. Gissa om han blev förvånad när han såg mig där bakom med typ 110 i kadens och såg väl ut som en duracellkanin eller nåt – haha – det var lite roligt ändå.

 

Ja jag är lite förvånad själv att jag hängde i så bra. Själv hade jag aldrig kunnat cykla så fort men idag blev snittet över 35 och det är häftigt på en sån här bana som denna som var väldigt knixig på sina ställen, och till och med grus.

 

Väl inför växling blev det en liten lucka fram till klungan då jag valde sänka farten lite för att ta av mig skorna. Jag kom in i växling som 10 totalt och bytte snabbt till löpardojor. Var så jäkla trött och förberedde att dra i mig en Gel… när jag orkar.. Pulsen var hög och jag hade det jobbigt. Väldigt ont högt upp i magen, typ håll som gjorde så jäkla ont… försökte bara tänka bort det.

 

Efter några minuters löpning fick jag i alla fall i mig halva Gel’s och efter 2,5 km ungefär kände jag att jag började återfå lite krafter. Sista Km sprang en kille om mig och jag lade mig i ryggen på honom, blev perfekt! Vi följdes åt på målrakan och jag sade till honom då att.. ”-Nu spurtar vi” – Yes.. och då fick han kramp haha Korsade mållinjen som vinnare i damklassen och var så otroligt trött och glad.

 

Totaltid: 51.55

 

Tur för mig att det bara var 4,1 km löpning, jag hade inte orkat 1 meter till och dessutom hade jag säkert blivit omsprungen av de tjejer som springer så mycket fortare. Nu vann jag ganska säkert med 2½ minut till 2:an så det var skönt!

 

Som första pris fick jag en hängmatta på ställning – megastor haha.. Den blir fin till nästa sommar J Även Andreas fick ett utlottningspris, en stor solstol, jättebra verkligen!! Dessutom slutade han 8:a i herrklassen och det var inte fy skam!

 

Tävlingen var jätterolig och bra arrangerad. Kanonbra priser och många utlottningspriser, det är kul när det är så. Hoppas bara på soligt väder nästa år :-)

 

Tack till ANA Motorcentrum i Trollhättan för spons av bil & Tack till Training-Camp som stod som arrangörer till denna tävling!

 

Ha en goe dag! 

KM Linjelopp 63 km i Brålanda - Cykelklubben CKW

Anneli:

KM Linjelopp arrangör CKW Vänersborg:

Sträcka: 63,25 km Tid: 1.47 timmar

Dammade av Biancin och anmälde mig till KM i Linje och samtidigt Nostalgi! Arrangör CKW – cykelklubben i Vänersborg!

Ett häftigt lopp och samtidigt en nostalgiresa för mig. Då tävlingen var i Brålanda, där jag växte upp var det många minnen som dök upp under tävlingen. ”Där låg kyrkan som lillasyster döptes i – Och där låg kyrkan jag konfirmerades i – och där på bondgården red jag på Lady, Diana & Tenor” – Och där bor Peter & Petra som jag inte träffat på evigheter – Och där borta bodde Annelie min bästa kompis under några år – Och där bodde Carola, som hade en pyttehäst. Och Leif Broberg på Brålanda Industri som starten utgick ifrån, såg likadan ut som han gjorde för 25 år sedan :-)  Jag det var mer än bara ett KM för mig.

En fin bana på drygt 2 mil kördes i 3 varv. Kanonfina vägar och inte allt för kuperat, endast böljande härliga backar.

Jag visste ju ingenting egentligen om hur detta skulle gå, att cykla med riktiga cyklister, jösses, vad hade jag gett mig in på..?? Men jag tänkte, vad tusan, det spelar ingen roll, jag kör bara!!!

Vet inte hur många totalt som startade men runt 30 stycken kanske. Bara 2 damer tyvärr och Yvonne som den andra damen hette kör i klassen D50. Så jag var ensam i min klass också :-)  Alltså vinner jag om jag tar mig runt hehe

Varv 1: Starten gick och det delade upp sig ganska snart. Efter ca 2 km hade stora klungan dratt iväg och jag blev kvar i en liten klunga på 4 st. Jag, Yvonne, Kille1 & Kille2. Vet tyvärr inte vad dom hette :-)  Här var det bara att försöka bita mig fast, vilket gick fint. Hjälpte till och dra lite också mellanåt då vi hjälptes åt alla. Och det gick jäkligt bra, och bra fart! Ca 34 i snitt på första 2 milarn. Hejade glatt på mamma vid varvning då hon var där och kollade. Dock var vi 4 dom enda som körde rätt :-O – De stora grabbarna körde fel och fick lite extra långt varv.

Varv 2: Allt tuffade på bra. Motvind i början på varvet och fin vind tillbaka till varvning. En kille hämtade vi upp vid varvning som var av härligt kaliber, det märktes när han var uppe och drog, farten ökade! Gött tänkte jag… 5 pers är bättre än 4, då får jag vila lite mer hehe. Allt var frid och fröjd – TILLS vi hade kört 3,5 mil ungefär. Jodå, då kommer ”grabbarna” och jäklar vad hände??? De körde förbi oss och vips så hängde ”mina” klungkompisar på… H-E nu var det att bita i. Det gjordes ryck om 10-15 sekunder, ibland längre… herregud, vad gör dom?? Jo det är så här det är alltså. Jag slet, som ett djur… tänkte – rycker dom 1 gång till ramlar jag i diket! Drog en gel här! Vi närmade oss varvning och hela klungan lugnade sig något och vi gled igenom ut på sista varvet.

Varv 3: Farten ökade igen, drog gel nr2… jag lade mig på Yvonnes hjul och bara slet!!! Får inte släppa!!! Stora klungan drog iväg och vår lilla klunga delade på sig. Jag blev kvar med en kille1 och vi hjälptes åt att få kontakt med Yvonne och kille2. Vi var såååå trötta och vi hade svårt att komma ikapp. Vi hjälptes åt och dra kanske 10 sekunder var, mer orka vi inte haha. Som tur var, var Yvonne och kille1 också lite trötta så de drog inte iväg utan vi kunde snart ansluta igen. Vår 5:e gubbe hade förvunnit med storklunga, skit också, bara 4 stycken igen. MEN jag återhämtade mig fint, men benen skulle inte klarat ett ryck till haha. Vi körde fint ihop nu sista varvet och gjorde lite mindre dragningar var nu, alla hjälptes åt och även jag. Farten höll vi jämn och fin.

Målet: Skönt att äntligen gå i mål, phu. Trött men jättenöjd och glad att jag vågade starta.

Fick korv och kaffe efteråt vilket smakade fint.

Visa fler inlägg